• Born 25 March 1862 - Skogby, Svenneby forsamling, Bohuslän, Sverige
  • Deceased 16 May 1929 - Hjemmet, Brede, Lyngby sogn,aged 67 years old
  • Buried 20 May 1929 - Lundtofte Kirkegård
  • Tjenestepige på restaurant Lottenborg

 Parents

 Spouses and children

 Siblings

 Notes

Individual Note

source: Kirkebog, Landsarkivet - Ikke givet - Ikke givet
Kirkebog, Landsarkivet,Viede Lyngby sognSvenneby-F1Bohuslän (O) 1860-1920 Reg. av: Håkan Andersson, Uddevalla 1996 Antal: 2109 posterMera info

event:Reference Number
57

occupation: Indvandrerarkiv - Efternavn: KarlsdotterFornavn: Thekla
Fødselsdatering: 25.03.1862
Ankomst: 22.11.1888
Oplyst næringsvej: TjenestepigeAnk. fra (land): Danmark
Ank. fra (region): København og FrederiksbergAnk. fra (lokal): København
Fødeland: Sverige
Fødelokal.: Svenneby
Opholdsbogsdater: 18.03.1887Opholdsbogsembede: Præstø Købstad
Tj./Oph.sted (region): Københavns AmtTj./oph.sted (sogn): Lyngby
Tj./oph.sted (stedn.): LyngbyTj./oph.sted (art): Restauration
Tj./op.sted(virks.): Lottenborg

residence: Præstø Købstad[18 march 1887]

residence: Københavns amt, Lyngby[22 november 1888]
Under hednatiden fanns det offerplatser, heliga sådana, där man trodde a tt de avlidnas andar bodde (en klippa, ett speciellt träd, en fors, m.m ), vilka tillbads/dyrkades.

På andra platser offrade man, ofta i form av lundar, gärdesgårdar av stör ar för att avskilja. Så småningom byggdes där s.k blothus (germanskans blo d) och här börjar kopplingen mellan hednatiden och kristendomen bli gans ka intressant.

I blothuset fanns en upphöjning (kallades för stall) kanske en sten, på d en låg en armring där heligheten var koncentrerad, den bar familjefade rn i krig och när det offrades, här låg familjens kraftsamlad. Med tid en firade varje gård sin blot, husfadern offrade, man hade bryggt öl som d racks till offermåltiden, som åts med andakt! Sedan ceremonien då husfr un bär hornet med öl till husfadern som uttalar allt gott åt de sina, var på hornet går vidare till husfolket i tur och ordning. En gudstjänst? (f .ö lär det unika sv. ordet 'lagom' betyda just laget om, ta inte för mycke t, det ska räcka åt alla).

Många gårdar byggde blothus i direkt anslutning till stugan, större gård ar byggde gilleshallar i förening med blothuset. Dessa byggnader fick en v iss likhet med våra första landsortskyrkor; gilleshallen var långskeppet o ch blothuset koret, ett 'ättetempel' för hela stammen, ev. uppstod Uppsa la tempel så här. För familjen var husfadern 'präst', för ätten dess huvud man, för stammen hövdingen.

Från tempel till kyrka var alltså inte steget så stort när övergången ti ll katolisismen kom, förmodligen var processen relativt snabb.

De äldsta stenkyrkorna var främst av två typer, kopplat till korets avslut ning;

Svenneby g:a kyrka har en rak avslutning, där har engelska missionärer ver kat.

Berfendahls kyrka är en absidkyrka, där har tyska missionärer påverkat.

Träkyrkor finns tecken på i skriftliga källor, t.ex ska Sigurd Jorsalaf ar ha uppfört en i Kungahälla 1127, kung Håkon Håkonsson på Öckerö i mitt en av 1200-talet. Från Röra kyrka på Orust finns uppg.om att 1600-tale ts stenkyrka ska ha föregåtts av en medeltida träkyrka, m.fl.

Alltså; när vikingarna kom tillbaka från sina ofta lyckosamma plundrings-/ handelsfärder i sydligare länder, drog man slutsatsen att eftersom dessa l änder var fulla av rikedom och dyrkade den "Vite Krist" så måste han va ra mäktigare än deras gamla gudar. Deras rikedomar slog ut de tidigare sam hällsmönstren, vilket underlättade kristnandets etablering.

Under perioden 200-500-talen skedde dessutom stora folkvandringar, främ st ner mot sydgermanien, vilket gav mycket nya influenser tillbaka till No rden, assimileringen av den från romarna ärvda kulturen samt kristendome ns missionering av de nordiska länderna.

Detta i kombination med de Nordiska kungarnas resor till det 'heliga lande t' under främst 900-talet var enligt mångas uppfattning starten på kristna ndet av Norden.

"Och den sommaren och den vintern 996-997 blev hela Viken kristnat". (Snor re Sturlasson)
Om man utgår från att gränsen mellan forntid och medeltid i stora del ar av övriga Europa går vid ca 475, bl.a därför att det Romerska rik et då upphörde, så blir den 'nordiska' motsvarigheten Vikingatidens slu t, ca 1050. Denna tidpunkt, eller strax före, anses vara kristnandets int åg i (nuv.) Danmark, Norge och Bohuslän, sannolikt i den ordningen.

Men tre kungar gör anspråk på att vara 'först' med att kristna just Bohusl än; Harald Gormsson på 980-talet, Olof Trygvasson på 990-talet och Olof Ha raldsson i början av 1000-talet. Enkla kyrkor i trä revs på dagarna och by ggdes upp på nätterna, eller så höll man till i ngn. storbondes gård. E v. började 'sockenbildningen' i samband med detta, d.v.s att människor sök te sig efterhand till en kyrkplats som gav upphov till socknar.

Danske kungen Harald Gormsson 'tvingade' folket i Viken att kristna sig, d ock utan större övertygelse än att när Håkan Jarl kom till makten, så förf öljdes de kristna och ordningen återställdes snart. Olof Trygvasson kom ti ll Viken 996 och fann då inga kristna, han hade sin släkt där med Estrid E riksdotter, kung Trygves änka i spetsen. Han samlade sitt 'nätverk' och m ed stor övertygelse förkunnade att han skulle 'kristna hela Norge eller dö '. Alla uppmanades nu att kristna sig/döpas och alternativet blev efterha nd att dom som satte sig emot 'näpste han strängeligen, somliga drap ha n, andra lät han stympa' många fördrevs ur landet. Giftermålsplanerna m ed Sveriges drottning Sigrid Storråda slutade snöpligt, deras möte på vår en 998 i Viken (Konungahella), då Olof förväntade sig att hon skulle lå ta sig övertygas om den rätta tron, istället bejakade sin gamla 'asatro ', varpå brytningen var total och ledde till krig och konflikter. Mest dra matiskt vid Svolder år 1000, då kung Olof omkom och Norge delades upp mell an Erik Jarl, kung Sven af Danmark och kung Olof Skötkonung.

Efter att Olav Tryggvasson stupat vid Svolder omkring år 1000, så tog Ol av Haraldsson över hans missionsarbete och lät hårdfört påbjuda kristen l ag i hela Viken (och övriga Norge).

Hans motståndare var många och han stupade vid Stiklastad 1030, men kom ef ter sin död att dyrkas som ett helgon, S:t Olav eller "Olof den helige". K yrkor och kloster kom senare att uppkallas efter honom, och kristendome ns slutliga seger tillskrivs honom. Under hanâ s tid (1000-taletâ s börja n) fick Bohuslän en lag som kallades "Vikens kristenrätt", där det bl.a st od att "Kristen man må begravas i vigd jord", d.v.s inom kyrkans och kyrko gårdens område. Denna lag lär väsentligt ha bidragit till kristendomens sp ridning.

Samtidigt var nog många gånger övergången till kristendomen en lojalitetsf örklaring till stormän och kungar, mer än en omvändelse i kristen mening.

Den kristna mission som nådde Norden, var romersk-katolsk, dock indel ad i en engelsk och en ÙutyskÙu gren. "Maktkampen" dem emellan kan säg as ha avgjorts i tysk favör.

Den kyrkliga indelningen av fylken byggde i huvudsak på den äldsta indelni ngen i s.k bygder, vilka oftast kom att behållas som sockengränser. Av "Bo rgartings kristenrätt" 1140, framgår att Viken delades in i tre fylken, d är vart och ett fick två fylkeskyrkor;

- Ranrike Ytterby, vid Kungahälla och Svarteborg - Vingulmork (Östfold) Tu ne, vid Borg och Aker vid Oslo - Vestfold Sem' vid Tunsberg och Hedrum.

Dock hade Harald Hårdråde redan under 1000-taletâ s första hälft anla gt en träkyrka vid Akerâ s gård, strax norr om det gamla Oslo, vigd till S: ta Maria. I och med att kungamakten tog kristendomen 'under sina vingar' u tvecklades nu den kyrkliga organisationen snabbt, ledning och beskydd gi ck till biskoparna.

År 1103 grundades Ärkebiskopsätet i Lund av den danske kungen Erik Ejego d, vilket kom att få stort inflytande i hela Norden. Det första biskopsdöm et inrättades f.ö i Stavanger, strax efter 1103. Vidare kom prostdömen/pro starna i Norge runt 1273, kyrkoherdarna runt 1400 - 1410, kaplaner - kommi nistrar under 1600 > 1668 års kyrkolag samt kyrkvärdar redan tidigt 1400-t al.

Prästerna var till en början oftast bondsöner, med begränsad utbildning, s om hade till uppgift att döpa barn, dela ut nattvarden och läsa mässan. M ed tiden blev dock deras verksamhetsområde och inflytande allt större.

Family Note

marriage: Forlovere Anders Rasmussen, forpagter på restaurant Lottenborg.
Lysning: 26. s.e. trin samt 1&2. s. i advent 1888

Lottenborgs historie går mere end 200 år tilbage i tiden. Det fremg år af et kort fra 1764, at der allerede på dette tidspunkt lå et hus på de tte sted, på Sorgenfri slots grund men placeret ved grænsen til landsby en Virums jord lige ud til vejen til Frederiksdal. Huset kaldtes ÙTHop-Ind ÙT, og her boede den såkaldte vangemand, der skulle passe leddet på vejen m ellem de to arealer.
Der var således tale om en slags ledvogterhus, hvor der utvivlsomt har vær et traktørsted for de vejfarende, selv om der ikke var tale om en privileg eret kro.

Navnet ÙTLottenborgÙT fik huset først i 1789. Arveprins Frederik, der denga ng ejede Sorgenfri slot og dermed også ÙTHop-IndÙT, fik i dette år en datte r, Prinsesse Louise Charlotte, som Lottenborg blev opkaldt efter.
Huset beboedes dengang af folk, der arbejdede på slottet, og dette fortsat te til 1842, hvor lakaj Niels Hansen solgte Lottenborg til Christian Bendt sen.
Husets oprindelige funktion fremgik endnu på dette tidspunkt af skødet,
hvor der stod, at ejeren skulle ÙThave opsigt med det forhen derved liggen de led, hvis dette engang i tiden igen skulle blive opsatÙT. Chr. Bendts en blev den første egentlige restauratør på Lottenborg – hans titel vat ÙTT racteurÙT – og det var i hans tid (1842 – 1855), at Lottenborg fik sit nuvæ rende udseende.

Den tiltagende strøm af københavnske udflugtsgæster krævede udvidelse r, og der skete adskillige om- og tilbygninger i årene omkring 1850. Såled es fik hovedbygningen i 1853 den karakteristiske facade med den brede, la ve kvist ud imod vejen.
Mellembygningen mod øst med et selskabslokale (hvor nu Marinestuen ligge r) opførtes i 1849 og beboelsesbygningen mod nordvest i 1850, oprindelig s om hestestald og vognskur med en lejlighed på 1. sal.
Mod nordøst, hvor i dag den grå køkkenbygning ligger, lå ligeledes en stal dbygning sammenbygget med de øvrige bygninger, således at Lottenborg aller ede i midten af 1800–tallet havde sin karakteristiske, u-formede grundpl an med åbningen mod vest.
På denne tid var Lottenborg et af de foretrukne udflugtsmål for københavne re i sommertiden. En københavnsk familieskovtur i hestevogn foregik denga ng ofte således, at man om morgenen kørte ud af Lyngbyvejen til Lottenbor g, hvor man spiste frokost på græsplænen over for traktørstedet. Herfra he ntede man kogende vand til kaffe eller the i store kobberkedler, hvoraf no gle endnu findes på Lottenborg. Imens blev man underholdt af omvandrende m usikanter, bl.a. det kendte par Blinde Christian og Frederik Nielsen, og e fter frokosten gik man tur i parken omkring Sorgenfri slot, hvor den popul ære enkedronning Caroline Amalie boede om sommeren.
Om eftermiddagen kørte man så videre ud til Fortunen og derfra gennem Dyre haven til Dyrehavsbakken, hvorfra man om aftenen kørte ad strandvejen hj em til København.
Stemningen på disse udflugter er beskrevet af Oehlenschläger i Sankt Hans- aften-spil, og Jens Juels maleri ÙTDansebakken ved SorgenfriÙT, der ganske v ist er fra 1810, giver et indtryk af, hvordan der dengang har set ud i omr ådet omkring Lottenborg.

I løbet af den sidste halvdel af 1800-tallet gik det noget tilbage for Lot tenborg, delvis fordi københavnerne nu foretrak Klampenborg og områderne d eromkring frem for de gamle udflugtsmål inde i landet. Til gengæld blev st edet populært blandt ungdommen i det stadigt voksende Lyngby.
I 1886 opførtes træbygningen mod øst, ÙTsalenÙT, som dansepavillon, og i 18 87 blev den grå murstensbygning bygget, for at Lottenborg kunne få et tids svarende køkken.
Lottenborgs tid som danserestaurant kom dog kun til at vare til 1908. Læng ere ude af Hummeltoftevej var i de foregående år Magdalenehjemmet (skovtof te) blevet opført som opdragelseshjem for usædelige piger, og forstanderin den, frk. Thora Esche, forlangte dansen og musikken standset, for at de un ge piger ikke skulle blive fristet til fornyet utugt.
Anton Melbye, der sammen med mange andre kunstnere der færdedes på Lottenb org, skrev i anledning af denne begivenhed ÙTDansen på LottenborgÙT. Genn em de seneste 73 år, fra 1911 til 1984, har den samme familie drevet Lotte nborg.
Restauratør Georg Hansen overtog stedet i temmelig medtaget tilstand, m en drev det op til en høj standard, som siden videreførtes af sønnen og sv igerdatteren, Ernst og Agnete Høegh-Hansen. I Deres ejertid opstod de to h idtil alvorligste trusler mod Lottenborgs eksistens.
Trafikken på vejen udenfor, der endnu dengang var et stykke af Hummeltofte vej, var med udbygningen af Virum blevet så stærk, at vejen måtte udvide s, og Lottenborg blev eksproprieret til nedrivning.
Imidlertid valgte man i stedet at bygge en ny vej, Skovbrynet, som førte t rafikken uden om det gamle traktørsted og skånede det. Men i 1953 var d et nær gået galt, da en pyroman stak ild på beboelsesbygningen bag ved res tauranten. Ved en hurtig indsats blev ilden begrænset til denne bygning, d er blev genopført i 1954.

En særlig attraktion ved Lottenborg er Marinestuen, som den i 1944 oprette de Kongens Lyngby-afdeling af Marineforeningen har indrettet med et omfatt ende maritimt inventar.
Netop interessen for søfarten knyttede på ny Lottenborgs traditionelle for bindelse med Sorgenfri slot, idet arveprins Knud tidligt blev foreninge ns æresmedlem og bevarede interessen for foreningen lige til sin død, mede ns arveprinsesse Caroline Mathilde indtil for få år siden hvert år forest od Sømandsmissionens bazar på Lottenborg.
Lottenborg er med virkning fra 1. April 1984 af fru Høegh-Hansen skænket t il Lyngby-Taarbæk kommune i den hensigt, at stedet skal videreføres som re staurant, og kommunen har dermed fået en værdifuld forøgelse af sin ræk ke af historiske bygninger i det nordlige Lyngby:
Lyngby Mølle repræsenterer industrien, Frieboeshvile landstedslivet og
Lottenborg udflugtsmiljøet – alt sammen vigtige indslag i egnens kulturhis torie. Men Lottenborg vil desuden bevare sit levende miljø og fremover for tsætte som traktørsted i den århundredgamle tradition.

Jeppe Tønsberg

 Sources

  • Birth:
    - Folketælling 1890 - Ikke givet - Ikke givet
    Note Folketælling 1890.
    NB! Iflg. Vielsesbogen fra Lyngby sogn står der fødested: Svenneby. Bohuslän Sverige
    - Indvandrerarkiv - Efternavn: KarlsdotterFornavn: Thekla
    Fødselsdatering: 25.03.1862
    Ankomst: 22.11.1888
    Oplyst næringsvej: TjenestepigeAnk. fra (land): Danmark
    Ank. fra (region): København og FrederiksbergAnk. fra (lokal): København
    Fødeland: Sverige
    Fødelokal.: Svenneby
    Opholdsbogsdater: 18.03.1887Opholdsbogsembede: Præstø Købstad
    Tj./Oph.sted (region): Københavns AmtTj./oph.sted (sogn): Lyngby
    Tj./oph.sted (stedn.): LyngbyTj./oph.sted (art): Restauration
    Tj./op.sted(virks.): Lottenborg
  • Spouse: Kirkebog, Landsarkivet - Ikke givet - Ikke givet
    Note Kirkebog, Landsarkivet, "Electronisk."
    Kgs Lyngby sogn, sogn nr 135
  • Death: Kirkebog, Landsarkivet - Ikke givet - Ikke givet
    Note Kirkebog, Landsarkivet, Lyngby sogn, døde 1923- 33 fol 166
  • Burial: ddd Invandrearkiv
    Note Efternavn: Karlsdotter Fornavn: Thekla
    Fødselsdatering: 25.03.1862
    Ankomst: 22.11.1888
    Oplyst næringsvej: TjenestepigeAnk. fra (land): Danmark
    Ank. fra (region): København og Frederiksberg Ank. fra (lokal): København
    Fødeland: Sverige
    Fødelokal.: Svenneby
    Opholdsbogsdater: 18.03.1887 Opholdsbogsembede: Præstø Købstad
    Tj./Oph.sted (region): Københavns AmtTj./oph.sted (sogn): Lyngby
    Tj./oph.sted (stedn.): LyngbyTj./oph.sted (art): Restauration
    Tj./op.sted(virks.): Lottenborg

  Photos and archival records

{{ media.title }}

{{ media.short_title }}
{{ media.date_translated }}

 Family Tree Preview

Johannes Olsson 1784-1862 Helena Andersdotter 1795-1830 Jonas Andersson 1784-1864 Christina Andersdotter 1787-1849
||||






||
Carl Johan Johannesson 1826-1905 Olena Jonasdotter 1829-1899
||



|
Thekla Crestine Carlsdotter 1862-1929



  1. gw_v5_tour_1_title

    gw_v5_tour_1_content

  2. gw_v5_tour_2_title (1/7)

    gw_v5_tour_2_content

  3. gw_v5_tour_3_title (2/7)

    gw_v5_tour_3_content

  4. gw_v5_tour_3bis_title (2/7)

    gw_v5_tour_3bis_content

  5. gw_v5_tour_4_title (3/7)

    gw_v5_tour_4_content

  6. gw_v5_tour_5_title (4/7)

    gw_v5_tour_5_content

  7. gw_v5_tour_6_title (5/7)

    gw_v5_tour_6_content

  8. gw_v5_tour_8_title (6/7)

    gw_v5_tour_8_content

  9. gw_v5_tour_7_title (7/7)

    gw_v5_tour_7_content

  10. gw_v5_tour_9_title

    gw_v5_tour_9_content