Cecilia* Cicilia SislaMånsdotter

Anges i hfl Lund Dom alt 1779 Dom. 1a sönd i adv. alt 1.Dom.adv.

Det finns endast en flicka Cecilia född 1779 i Lund Dom, men hennes far heter Pål i förnamn och hon är född i april. Det finns inte heller någon annan flicka född 1779 med en far som heter Måns.

Men året efter, 1780 återfinns detta; 1780 26/11 föddes i Lunds Domkyrkoförsamling; Domkyrko Ringaren Måns Jönssons och dess hustru Kiersti Månsdotters barn., som ...d 29 ....Sisla. Jöns Larsson hustru i Hospitals förs höll fram vid dopet. Ringaren Nils Pehrssons hustru tog mössan af henne, öfvriga faddrar voro skomakare Hans Jönsson, Jöns Larsson, drängen Pehr Pehrsson, pigan Ingrid Pålsdotter.

(1779 inföll första adv 28/11 och 1780 3/12)

Sisla f 1780 hade en storasyster f 1777 som också hette Sisla. Men jag tror att hon avlidit innan 1780 eftersom hennes syster döptes till samma namn. Jag kan inte återfinna henne i Lund Dom Dödboken. I kanten på födelseboken står något som kan vara dör bittida. Sisla f 1777 finns inte med i bouppteckningen vid faderns död 1785, hon skulle då varit ca 8 år.

Lunds Domkyrkoförsamling.

Anges i hfl Lund Dom alt 1779 Dom. 1a sönd i adv. alt 1.Dom.adv.

Det finns endast en flicka Cecilia född 1779 i Lund Dom, men hennes far heter Pål i förnamn och hon är född i april. Det finns inte heller någon annan flicka född 1779 med en far som heter Måns.

Men året efter, 1780 återfinns detta; 1780 26/11 föddes i Lunds Domkyrkoförsamling; Domkyrko Ringaren Måns Jönssons och dess hustru Kiersti Månsdotters barn., som ...d 29 ....Sisla. Jöns Larsson hustru i Hospitals förs höll fram vid dopet. Ringaren Nils Pehrssons hustru tog mössan af henne, öfvriga faddrar voro skomakare Hans Jönsson, Jöns Larsson, drängen Pehr Pehrsson, pigan Ingrid Pålsdotter.

(1779 inföll första adv 28/11 och 1780 3/12)

Inflyttade 1812 smeden Vollberg och hustrun.

Utflyttade 1813 smeden Wollberg och hustrun och en dotter flyttad till Fjelie.

Saknas hfl för Billeberga 1812-13.

1813 Familjen flyttade till Flädie no 15 från Billeberga med barnen Jöns Peter, Elna och Hanna.

1815 noteras Lars som torpare.

1816-20 Fjelie no 15. Beväring Karl Lars Peter Wollberg f 5/4 1782 i Raflunda och Hustru Cicilia Månsdotter f 1779 i Lund och dotter Elna f13/8 1811 i Everlöf(?) kom från Billeberga 1813. Son Jöns Peter föddes 24/7 1815 i Flädie och dottern Hanna föddes 4/9 1818 i Flädie.

1820-26 Flädie no 15. Bev. Karl Lars Peter Wollberg, hustru Cicilia månsdotter, son Jöns Peter, dotter Elna flyttar till Önnerup 1825, dotter Hanna. DöttrarnaAnna-Stina f 8/7 1821och Bengta f 1/8 1824 föds i Flädie.

1826-31 Flädie no 15. Husman Lars Petter Wollberg, hustru Cicilia Månsdotter. Sonen Jöns Peter avlider 7/9 1827. Dottern Elna flyttar hem 1827, flyttar 1828 till Flädie no 12 och flyttar åter hem från no 1 Åkarp 1830. Dottern Hanna flyttar 1830 till no 11 i Flädie.

1831-35 Flädie no 15. Husman Lars Petter Wollberg, hustru Cicilia Månsdotter. Dottern Elna flyttar till Flackarp 1831, flyttar åter hem 1833. Hanna flyttar hem 1831 från Jöns Nilssons, flyttar 1832 till no 6-8 i Tofta (?), flyttar åter hem 1834 och vidare till Borreby 1835.

1835-40 Flädie no 15. Torpare Lars Wollberg, hustru Cicilia Månsdotter. Dotter Anna-Stina flyttar till Löddeköpinge d 6/10 1840, dotter Bengta, dotter Elna (piga) flyttar hem från Åkarp 1837, flyttar till L. Åkarp n1 1838 och åter hem 1840. Sonen Bengt föds 15/11 1838 i L. Åkarp (troligen Elnas son).

1840-47 Flädie no 15. Torp. (alt Ihs) Lars Wollberg och hustru Cecilia Månsdotter. Lars avlider 13/11 1847. Dotter Elna flyttar tillsammans med sin son Bengt f 1838 dotter Kersti f 1842 och dottern Elna f 1847 till L Åkarp no 1 1848. Hennes son Anders f 10/5 1846 i Flädie avlider 18/5 1846. Dotter Bengta flyttar till no2 Flädie 1841, flyttar till Flädie no 14 1845 och sen till Önnerup no 10 1848.

Haft smittkoppor naturligt (hfl 1816-20)

Smittkoppor (variola) var en extremt smittsam sjukdom med hög dödlighet som orsakades och spreds av ett virus från familjen poxviridae. Sjukdomen drabbade endast människor och fanns hos människan under mycket lång tid, minst 3000 år, en studie anger att det uppkom för cirka 12 000 år sedan. Det tidigaste fallet är kanske farao Ramses V som dog 1157 f.v.t.: hans mumie har utslag som överensstämmer med smittkoppor. Man beräknar att minst 300 miljoner människor dött i smittkoppor, till det kommer ett stort antal som blivit blinda, döva, vanställda, eller har fått andra komplikationer.I Europa var smittkoppor 1700-talets stora infektionssjukdom. Den drabbade huvudsakligen barn eftersom den äldre befolkningen oftast var immun efter en genomgången infektion. Det anses att ca 60 miljoner européer avled av smittkoppor under detta århundrade.Spridningen sker via direkt kontakt med sjuka människor eller indirekt via kontaminerade föremål. Smitta kan även spridas via aerosoler i luften, till närmaste omgivning men även till angränsande lokaler exempelvis via ventilationsanläggningar. Smittspridning till omgivningen är som störst 1-2 veckor efter utslagets början och smittsamheten är oerhört stor. Det finns dock ingen smittrisk före insjuknandet och den insjuknade blir ordentligt smittsam först efter ett till två dygn. Viruset är mycket resistent och kan förbli smittsamt under flera månader.Smittkoppor har en inkubationstid på mellan 7 och 19 dagar, vanligen 12–14 dagar. Efter inkubationstiden insjuknar patienten i plötslig hög feber, värk i kroppen, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla. Efter cirka tre dagar uppträder utslag i ansiktet som under ett par dygn sprids till bålen och sedan över ben och armar. Det blir utslag även på handflator och fotsulor. Från och med feberinsjuknandet är patienten mycket svårt sjuk. Under en tvåveckorsperiod övergår utslagen till blåsor som sedan torkar ut till skorpor. En minoritet av fallen får en snabbt förlöpande form av sjukdomen som ger blödningar och oftast leder till döden.De vanligaste komplikationerna drabbar luftrör och lungor och kan vara allt från bronkit till dödlig lunginflammation. I 2–5% av unga barn med smittkoppor, kunde viruset nå leder och ben och ge osteomyelit, beninflammation. Detta kunde leda till svullna leder, artrit, vanställda lemmar och ben, instabila leder, och förkortade fingrar. Andra komplikationer är hjärninfektion (encefalit som är vanligare bland vuxna, och kan leda till tillfälliga handikapp), svår, vanställande ärrbildning vilket märktes mest i ansiktet och komplikationer som involverade ögonen. Koppor kunde bildas i ögonen, och det kunde bli blödningar i näthinnan, båda kunde leda till blindhet. Dödligheten var stor, 20–30%.Variolisation eller skyddsympning är en procedur där material från en sjuk person läggs på en frisk persons hud och huden sedan rispas. Smittämnet orsakar då en infektion som oftast är relativt mild jämfört med den vanliga, och personen blir immun. Metoden användes tidigt i Asien där sjukdomen funnits länge, kanske redan på 900-talet i Kina, säkrare belägg finns från 1500-talet. Dödligheten vid variolisation var från början någon procent, men i slutet av 1700-talet hade metoden förbättrats och dödligheten kunde räknas i promille. Att en så pass farlig metod ändå ansågs acceptabel berodde på att sjukdomen var så vanlig och mycket farligare, samt att inga bättre metoder fanns.I slutet av 1700-talet utvecklades det första vaccinet. Viruset kunde sedan utrotas tack vare omfattande vaccinationskampanjer och åtgärder för att tidigt upptäcka utbrott. Eftersom viruset endast drabbade människor var det effektivt att snabbt isolera insjuknade och vaccinera alla i deras omgivning.År 1980 förklarade världshälsoorganisationen (WHO) världen vara fri från smittkoppor efter ett framgångsrikt utrotningsprojekt. Aktivt virus har sparats av vetenskapliga skäl och finns på två platser på jorden idag.

1816-20 Innanläsning a, Luthers katekes abc, begrepp c

1820-1826 Innanläsning B, Luthers katekes b

1826-1831 Innanläsning B, Luthers katekes Bb

1831-1835 Innanläsning B, Luthers katekes b

1835-65 Innanläsning bc, Luthers katekes bc

Husförhör kallades den årliga kontrollen i Svenska kyrkan av församlingsbornas bibelkunskaper, läskunnighet och kunskaper i Luthers Lilla katekes. Förhören, där vars och ens kunskaper betygsattes, hölls av Svenska kyrkans präster från 1686 fram till slutet av 1800-talet. Vid husförhöret kontrollerade också prästen att uppgifterna i församlingsboken stämde. Redan 1596 beslöt Uppsala domkapitel om förhör av allmogen i alla Sveriges socknar. Såväl 1686 års kyrkolag som konventikelplakatet från 1726 ålade prästerna skyldighet att rotevis genomföra förhör varje år. I samband med husförhören brukade man, i synnerhet på landet, där de flesta deltagarna var långväga, tillställa gästabud. Kalasen förbjöds i en förordning 1743, "emedan dessa, mer än nyttigt var, drogo tankarna från husförhörets egentliga ändamål". År 1765 skärptes förordningen ytterligare och de som försummade husförhören straffades. År 1888 upphävdes förordningen och då hade verksamheten övertagits av folkskolan som successivt vunnit terräng. Det året togs straffen bort, varför husförhören blev frivilliga. I praktiken hade straffbestämmelserna redan tidigare blivit föråldrade. Frivilliga husförhör levde sedan kvar i de flesta delarna av Sverige till tiden runt sekelskiftet 1899-1900 och ersattes då av så kallade församlingsaftnar med föredrag och andra programpunkter. De kom även att kallas läsmöten och är en del av församlingsprästens undervisande och kontaktskapande verksamhet. Fortfarande i dag (2000-talet) förekommer frivilliga "husförhör" under mer gemytliga former, men nu med mer fokus på umgänget än på förhöret. Husförhörslängderna är ett mycket användbart hjälpmedel i släktforskning då det här framkommer vilka personer som bodde i samma hushåll och vart de flyttade.

Cecilia bor kvar i Flädie no 15 efter makens död.

1848-61 Flädie no 15. Enkan Cecilia Månsdotter. Hon bor då hos dottern Bengta Lars´f 1824 och dennas make Torp Nils Svensson samt deras tre barn. Cecilias övriga barn bor inte kvar o Flädie no 15 1848.

På Bengta står noterat att hon fått ett oäkta barn dött. Lysning för äktenskap med dräng 19:10 Flädie NIls Svensson. Bengta flyttade dit 1849 och hennes make 1850, de tre barnen är samtliga födda i Flädie (Lars 1851, Elna 1855 och Kerstin 1859)

1861-81 Flädie no 15. Enkan Cecilia Månsdotter bor hos sin dotter Benkta Larsdotter och dennas make torp. Nils Svensson. Inga hemmavarande barn. Cecilia avlider 21/3 1865.