PålPålsson

Ur Bengt Sjöbergs bok: "Rötter i Anundsjö - En bygd nolaskogs, 1999, sidan 126: "Åren 1640-1652 var Påwel knekt för Grundtjärn i major Lars Perssons kompani. Femton Anundsjöknektar skrevs åren 1639-1641 ut för kompaniet av vilka bara sex var kvar 1648. Kompaniet var med om erövringen av Jämtland 1644, i slaget vid Femern samma år och i Wismar 1648, båda vid tyska Östersjökusten. Året därpå, ett år efter Westfaliska freden, kom knektarna hem. Påwel hade överlevt krigen. I den stora trolldomsprocessen 1674 i Torsåker vid Ångermanälven nämn Påwel i ett vittnesmål: "Finska hustrun Anna tillstår, att allenast en gång stulit en hare, och då hon ogift var, låtit sig lägra av en ogift knekt, Pål Pålsson i Grundtjärn och Anundsjö socken, och ingen annan synd bedrivit." Detta skedde antagligen 1649 när Påwel var på väg hem.

https://www.danemanuelsson.se/antavla/p1d982e86.html
------------


Påwel Påwelsson finne bör vara född omkring 1620, kanske

i någon av finnbyderna i Sidensjö eller i södra Ångermanland. Fader var Påwel

Hindersson finne och moder förmodligen Ella Påwelsdotter.

Åren 1640-1652 var Påwel knekt för Grundtjärn i major Lars Perssons kompani.

Femton anundsjöknektar skrevs åren 1639-1641 ut för kompaniet av vilka bara sex

var kvar 1648. Kompaniet var med vid erövringen av Jämtland 1644, i slaget vid Femmern samma år och i Wismar 1648, båda vid tyska östersjökusten.

Året därpå, ett år efter den Westfaliska freden, kom knektarna hem. Påwel hade överlevt krigen.

I den stora trolldomsprocessen 1674 i Torsåker vid Ångermanälven nämns Påwel i ett vittnesmål: "Finska hustrun Anna tillstår, att allenast en gång stulit en hare, och då hon ogift var, låtit sig belägra av en ogift knekt, Pål Pålsson i Grundtjärn och Anundsjö socken, och ingen annan synd bedrivit."

Med dagens uppfattning låter det faktiskt ganska rart. Detta skedde antagligen 1649 när Påwel var på väg hem. Om trolldom berättas mera i exkursen x7.

Påwel var skriven för det ena torpet i Grundtjärn åren 1650-1683. I augusti 1653 kom Påwell och hans broden Jon inför rätten, som dömde Påwell Påwelsson fastebrev

"oppå 4. Sel: Jordh och gårdhen dersammanstädes bekomma skahl som deras Sahl: fader af Ödhe marken optagit och bygdt hafver."

Fadern hade 1649 inför rätten lovat att han skulle betala skatt för 6 seland, men sonen fick nu lägre skatt därför att "Påwell wid pass 12 års tid warit uti knektetienst för hemmanet och Anno 1652 sin broden Jon för sig i tiensten inbydt."

Påwel förpliktigades att ge sinom broder Jon för hus och jord en betalning på 75 daler svenskt silvermynt i knektestånd "med hemkall samt annat som vara bör."

Sedan skulle Påwel för sina medarvingar "okvalt få njuta och behålla jord och hus för sig och sina bröstarvingar."

Grannarna på båda ändarna av Omsjön tvistade ofta om var gränsen skulle gå mellan byn Grundtjärn och byn Omsjö i Liden sn. Efter syn och Ransakning 1663 beslöt tinget i Bredbyn i mars 1664 om "Råå och Röör ... emillan Umbsiöö finnen och Grudkiärnsfinnarna, I synnerhet om Rådskildnaden emillan Lijden och Anundsiöö sochnar. Altså wardt nu I bäggie Parthernas Närwaro afsagdt, skall wardehra paren til häfd och bruuk niuta och behålla hwad som af ålder warit hafwer."

Elva år senare tvistade grannarna på nytt om rå och rör i skog samt fiskevatten.

Den 25 augusti 1675 fastställde häradsrätten efter en ny synegång följande dom:

"Rå: Stugusjölöten, Botarsteen, Saxbäcken, Högsta landet på Rengsiöberget och Kläppsjö hällan, som hafva warit dem för råå och skillnat ifrån 1637 och dessa gode män Gulle Salmonsson i Mesunda, Nils Persson i Skalmsiö, Olof Hindersson i Gränsiö, Mårten Jonssin i Norrflärke, Christopher och Mårten i Kubbe edeligen besvurit hava för theras rätta skillnat byarne emellan, stundhe ock nu them för Råå och Skildnadt. Item den förlijkning som Synemännen dem emellan 1664 den 8 Octob:"

Gränsen från 1637 skulle alltså gälla även nu.

Senast år 1637 bär således hemmanet i Grundtjärn ha "upptagits av ödemarken" av finnarna. Botarsten är en stor sten ute i Storsjön mitt för Grundtjärn, enligt folktraditionen "utslängd" av en jätte.

Vid tinget den 23 mars 1655 hade Påwel på egna och grannen Anders Anderssons "wägnar uthlofwatt här effter till Cronan skatt giöra effter Säx Sädesland hwardera, hwilka Personer finnar ähro och här till icke mehra än - 4. Säld hwardera skattat hafwa."

Senare vid samma ting: "Påwel Påwelsson finne widh Grundtiern bleff dömder, att uthan drögzmåhl betahla sina Bröders barn Michell och Påwel Hendrichssönner dheres ahrff som han hoos sigh inne hafwer och bekändhe Nämbl: - KopparMt 20. dr och 1/4 Tunna Rogh."

Av protokollet framgår att brorsönernas stiuffadher är Påwel Andersson wid Omsiön, dvs i grannbyn på lidensidan av Omsjön. Påwel och grannen Anders Andersson finne d y var inte såta vänner.

På tinget i Anundsjö den 19 mars 166 behandlades ett par bråk mellan de båda finnarna. I det ena var underlagmannen Carl Burman invecklad. Anders Andersson uppgav att han av Påwl Påwlsson blivit beskylld för att ha gett Burman en oxe och två tunnor råg i mutor, och Påwl skulle ha sagt, "att rågen sitter fast i halsen på lagman, så att han intet kan tala."

Anders Andersson lyckades inte styrka detta med vittnen. Ett vittne intygade dock att Påwl på båten när de reste från kyrkan sagt att Anders gett lagman 2 t:r råg, men han hade då också sagt: "Men gifva vad han gifva vill; jag får likväl min rätt."

Anders fälldes för vrånga vittnande och äreröriga ord att efter Guds lag, Deuteronomion 19:16, och tingmålabalken 20 böta 40 mark.

Från år 1700 finns en karta över Grundtjärn ritad av lantmätaren Nils Spole. Del av kartan återges här. Påwels son Olof Pålsson hade då gården A, den västra gården.

Ovanför kompassrosen ligger boningshuset, markerat med bokstaven A och med rök ur skorstenen och en "trädgårdstomt" omkring. Under huset står med små bokstäver Gruntiern. De sexton streckade fälten märkta A är hans åkrar. De ljusare fälten runt åkrarna B är ängar. Åkrarna L och K hör till grannen vilkens boningshus B ligger i den sydöstra delen av det uppodlade området. Mellan grannarna och mot utmarken går en gärdsgård. Strax öster om byn ligger Hampekiärna. Spoles kommentarer ger en god bild av finnarnas miljö i början av 1700-talet:

Byn bebos av 2ne Grannar

A. Olof Påhlsson skattar 6 Sädesland

B. Påhl Andersson skattar 6.

Riklig starrslåtter wid Gruntjärn eller Omsjön, i Tommsjön, wid Jufvasjöns östra sida, samt wid skogssjöar. Ymnig timmerskog, wacker swedjeskog och näfverskog. Djurfång med älggravar och led, med lemmar och flakar efter fågel och hare, samt med bössan.

Vid mitten av 1970-talet besökte författaren den färgstarke förre sysslomannen vid Österåsens sjukhus Axel W Karlsson och hans maka Linnéa i Grundtjärn. De bodde 1971 på Påwel Påwelssons mark i ett hus uppfört på 1850-talet. När de köpte gården följde anteckningar med som berättade gårdens historia och om alla ägarna.

På en annan karta ritad 1703 säger Spole vidare: "Fiske i Omsjön ger efter gädda, abborre, mört och småsillen, som här kallas rapoxefisk vilket allt ger god näring i hushållet och i fiskeliga år samlar torrgäddor 4 eller 5 lispund till salu.

Riklig starrslåtter finnes vid Juvansjön och Omsjöns norrsida, fiske i Björkvattnet, Omsjöns östända som bland befolkningen går under namnet Ytterumsjö, Kattajärvi sjöarna samt Allmänningssjöarna."

Ett annat bråk mellane grannarna togs upp på marstinget 1666: "Anders Andersson finne i Grundtiern, anklagade sin granne Påwl Påwlsson finne, att han hafr slagit hans son uthi Anderses egen bååth, dagen Näst före den Andra Nestlidna Stoor bönedagen en blånadh öfwer Ryggen medh en Åar, då dhe woro på resan till Judensehl Kyrkia (Junsele kyrka), dijt dhe hadhe fyra gambla Mijler, aff Anders, att Andersses son hadhe medh sin bååth /: hwarpå och Nils Andersson finne dher i Grundtiern fölgde :/ med någon förr uthi och uthlagdt sine Nääth uthi ett Sundh, dher de bägge woro lijka deelachtiga, och då Påwl kom effter roendes, förtrööth han sådant, rodde genast till och slåår honom som bemält ähr ... bådhe blått och blodigt, så och wittnade Joen Joensson finne, som på Påwls bååth war ... En del af Nämbden såväl som förbede Nils Andersson och Joen Joensson finnar, wittnadhe att bemde Påwl och Anders, med dheras folk, hafwa länge sig emillan warit Oeniga och esom offtast uthi många åhr tillbaka kijfvat och trätat. Påwl bekändhe och tilstodh. Tingsrätten dömer honom till Eedsöhre, Målsäganden och församblingen bedher för honom."

Edsöresbrottet var brott mot kyrkofriden och måste föras vidare till högre rätt.

Den 26 november 1666 hade den Kongl. Hofrätten "Påwl Påwlsson för Eedsöhres brottet och dhe honom i Tingsdomen ålagdha bötter befriat, och för blånadh han giordhe wara fallen till Twebötter. Böther allenast för en blånadh 6. kmt."

I södra delarna av Sverige har landskapet ändrats så mycket genom långvarig odling och bebyggelse, att det är svårt att finna spåren efter de första inbyggarna. I Norrland kan de däremot ofta urskiljas.

På Spoles karta från år 1700 syns tydligt det dåvarande boningshusets placering i förhållande till bäcken, som rinner förbi familjen Karlssons hus, som ligger litet längre upp ovanför de gamla inägorna, och ner mot sjön.

Vid författarens besök i maj 1981 låg på platsen en stenhög (se bilden på s. 125). Åkern ned mot sjön hade fortfarande samma form som på kartan. Axel Karlsson hade hört att bäcken brukade kallas Kvarnbäcken, men han hade inte funderat över var kvarnen kunde ha legat. Med hjälp av Spoles karta lyckades vi finna den.

Strax östen om boningshuset är kvarnen på kartan markerad med bokstaven I och ett litet rött kvarnhus och i texten på kartan står: "Ittem en lijten sqwalta har Olof Påhlsson hemma i en bäck wijdh gården som på några dagar mädh högsta hwattnet tiänst giör."

Där kvarnen legat alldeles nära det gamla huset lyckades vi 1981 finna rester i form av uppstaplade stenar. När författaren besökte platsen 1993 hade stenarna skingrats efter ett ledningsarbete. Och nu står där ett par "transformatorhus" eller liknande.

Bengt Svensson i Grundtjärn som föddes 1923 i det karlsonska huset, betvivlar att det någonsin funnits en kvarn i bäcken. Kvarnbäcken är i stället en annan bäck som rinner längre österut. Malningen skedde så lång han kunde minnas i en kvarn på andra sidan Omsjön. Spoles karta äger dock vittnesbörd, men Spole säger också att kvarnen bara kunde användas några dagar med högsta vattnet. Den blev därför kanske inte så långlivad.

Påwel Påwelsson var gift med Elisabet som enligt längderna brukade gården efter honom.

Påwel dog 1683 före sommaren då hon kallas änka. Först 1687 betalade änkan testament, förmodligen efter påstötning från kyrkan: "Grundtiern hustru Elizabet effter sin Sal Man gifvit - 3 dlr".

Källa: Rötter i Anundsjö - en bygd nolaskogs av Bengt Sjöberg s. 126,127,128,129,130,131

Nämnd 1650-1683
Pål Pålsson Elisabet Olofsdotter

--------------------------------------------------------------------------------

Mormors farmors mormors farmors morfars far och mor (3820) Mormors farmors morfars morfars farfars far och mor (3792)

(Uppgifter från Rune Edström, Lövånger; Näslund m. fl. Anundsjö släkter och gårdar)

Pål Pålsson bonde och knekt i Grundtjärn 2:1 Anundsjö 1650-1683 f. 1620 i Grundtjärn 2:1, Anundsjö d. 1683 i Grundtjärn, Anundsjö (far, mor)

gift med Elisabeth Olofsdotter f. i Nordmaling? d. 1699 i Fjällsjö (far) Barn Henrik, f. 1650 i Grundtjärn, d. 4.2.1734 i Myckelgensjö, Anundsjö. Matts, f. 1655 i Grundtjärn. Olof, f. 1661 i Grundtjärn, d. 17.4.1733 i Grundtjärn. Anna, f. 1660, d. 1702 i Sidensjö (Y). Anders, f. 1655 i Grundtjärn, d. i Rudsjö, Fjällsjö.

--------------------------------------------------------------------------------

Pål Pålssons far var Påwel Hindersson. Den som först bröt mark i Grundtjärn i Anundsjö var Påwel Hindersson. I juli 1623 hade han och en annan finne vid namn Olof Larsson fått rätt att anlägga torpställen på fjället mellan Anundsjö och Resele. 1635 finns Påwel i Hermansjö med Grels Stafuansson till granne. 1649 har Påwel Hindersson och Anders Andersson Finnar bott så länge i Grundtjärn, att de skattar för 4 seland vardera. Inför rätten detta år sträckte de befallningsmannen hand och "utlovade ännu 2 sel. opå sig taga och härefter göra Cronone skatt för 12 seland tillhopa". När Pål Pålsson 1650 övertar gården efter sin fader, får han fastebrev på 4 seland. Det kan tänkas, att den lägre beskattningen kommer sig av att "bemälte Pål vid pass 12 års tid (1640-1652 under major Lars Perssons kompani) uti knekttjänsten varit haver och anno 1652 sin broder Jon för sig i tiensten inbytt...". Finnarna i Grundtjärn, Anders Andersson och Påls söner - troligen Olof och Henrik - tillstod sig på ting i Sidensjö den 5 december 1683 "ha hyst och härbärgat förledne sommar den förrymde soldaten från Jemtlands Regemente Hans Olofsson Swahn, det ock han erkänt vid Rannsakningen uti Biertrå 28 dec. 1683, nemligen det han varit hos Anders Andersson vid pass 14 dagar, den övriga tiden hos Påls änka, där han friat till dottern Anna Pålsdotter". Rätten dömde finnarna till vardera 10 daler silvermynt för att de härbärgerat en lösdrivare.

http://arktos.se/anor/14gottfr/ana03820.htm

GEDCOM Note

NoteringarKommer 1674 från Grundtjärn Anundsjö till Gafsele Åsele.Finne i Ruske, Junsele (Y). RoR s304.Först bosatt i Grundtjärn, Anundsjö. Upptog sedan ett ödehemman iRuske, Junsele
https://www.geni.com/people/P%C3%A5l-P%C3%A5lsson-Finne/6000000003487324401----