IngegerdOlofsdotter av Sverige

Ingegerd Olofsdotter, född omkring år 1000, död 10 februari 1050, var en svensk prinsessa, dotter till kung Olof Skötkonung av Sverige och hans maka Estrid, en obodritisk furstedotter. I öst var hon även känd under namnet Irina av Novgorod, storfurstinnan Irina av Kiev, och senare som ortodoxt helgon under namnet Anna av Novgorod och Sankta Anna.

 

octext">Biografin>l;legonctext">Ingegerd Olofsdotter i litteraturenKällortoctext">Noterass="toctext">Externa länkar

Biografi[redigera | redigera wikitext]

rovitj av Novgorod, senare känd som Jaroslav den vise av Kiev. Ingegerd döptes vid Husaby källa^[1] i Kinnekulle, Västergötland.Hon döptes tillsammans med sin far, enligt tradition av Sankt Sigfrid. Ingegerd antog i Ryssland namnet Irina antagligen för att det är ett namn som redan var känt bland ryskspråkiga. Genom sina fyra döttrar blev Ingegerd anmoder till flera kungaätter i Europa.

Före giftet med Jaroslav var Ingegerd, enligt Snorre Sturlasson, bortlovad till Olav Haraldsson i Norge. Han gifte sig senare med Ingegerds halvsyster Astrid.

Ingegerd lät något eller några år före sin död viga sig till nunna enligt den strängaste ordningen och fick då namnet Anna.

Ingegerds kvarlevor vilar tillsammans med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Sovjetiska forskare öppnade sarkofagen 1939 och undersökte innehållet. Ingegerds välbevarade kranium var av vad frenologer kallar "nordisk typ", massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var "inte särskilt hög" och hade en "genomsnittlig" lutning. Näsan var "starkt framträdande med en smal näsrot". Hakan var "av genomsnittlig storlek", men "markant framträdande". Tänderna bedömdes som rätt väl bevarade. Forskarna fann att Ingegerdvarit ca 162 cm lång och Jaroslav varit ca tio cm längre.

Barn[redigera | redigera wikitext]

>s döttrar.rike" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Henrik_I_av_Frankrike">Henrik I av Frankrikeevikipedia.org/wiki/Elisabet_av_Kiev">Elisabet av Kiev), gift med Harald Hårdråde av Norgeipedia.org/wiki/Storfurste">storfurste av KievKiev">Vladimir I av Kievr av Vladimiratjeslav av Smolenskpedia.org/wiki/Andreas_I_av_Ungern">Andreas I av Ungernspan class="mw-editsection-bracket">[redigera | redigera wikitext]g;gra av Jaroslavs och Ingegerds barn. Också fursteparet, på vars initiativ kyrkan byggdes, var en gång avbildat på en vägg, men denna är numera riven. Bilden är dock känd tack vare attden ritades av på 1600-talet.

Källorna till Ingegerds liv är fåtaliga och uppgifterna om hennes upphöjelse till helgon inte entydiga. Det finns således en annan tradition, som förknippar Ingegerdnamnet med reliker, som länge fanns i Sofiakatedralen i Novgorod. Denna kyrka (således med samma namn som den i Kiev) hade Jaroslavs och Ingegerds son Vladimir I som byggherre. I kyrkliga sammanhang ses numera ingen motsättning mellan de två traditionerna. Specielltsom att det finns otaliga mer betydande helgon, vars jordiska tillvaro är betydligt sämre kartlagd än Ingegerds.

Ortodoxt helgon[redigera | redigera wikitext]

.org/wiki/Ortodoxa_kyrkor">ortodoxa kyrkan. Det finns en serbisk-ortodox församling i östra Sverige som är vigd åt henne, Heliga Annas ortodoxa församling (extern länk nedan), verksam i Eskilstuna, Finspång, Leksand, Linköping, Motala, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Örebro. En del av hennes reliker donerades år 2009 till församlingen av ortodoxa kyrkan i Ryssland, och hon vördas av ortodoxa kristna som Sveriges skyddshelgon.^{[källa behövs]}

Ingegerd Olofsdotter i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

ng;l för romanen Mäktig mans kvinna. En roman om storfurstinnan Ingegerd av Catharina Ingelman-Sundberg (2001).

_TITLE: Prinsessa av Sverige 1000-1019, Furstinna av Novgorod 1019-1035, Storfurstinna av Kiev 1035-1050